För han har tagit studenten…fy fan vad han är bra!

Den 10 juni 2024 var det då Xanders tur att ta studenten. Han sov över hos mina föräldrar och gjorde sig i ordning där och fick sen skjuts till en kompis i Staffanstorp.

Redo för studenten. När blev han så stor. Lille Xander.

Vi var på plats drygt 2 timmar innan utspringet så mannen, jag, Max och hans farmor och farfar satte oss inne i kafeterian på skolan. Och Izabella och min syster kom också in.
Jag hade varit nervös för hennes och hennes pappas möte den dagen men det gick bra. Mer om det i ett annat inlägg. Denna dag handlade om Xander.

Scenen där studenterna fick glänsa i 30 sekunder. Xanders klass sprang ut som 5 klass.

Syskonen Persson. Izabella, Xander och Max.❤️

Flaket med alla de som gick lärlingsprogrammen. Omvårdnad, Barn och fritid, Handels och Livsmedel/restaurang. Där av texten.

Finaste Xander.

Min vackra dotter med Xanders plakat.

¨Jag åkte med mina föräldrar, systerdotter och Izabella hem till dem där vi skulle ha mottagningen för att förbereda maten och så.
Det tog lite tid innan han kom men gästerna hann komma innan Xander kom.

Cool grabb.

Fortsättning följer i ett eget inlägg annars blir det så långt.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Här kommer andra delen av Xanders student

Studenten gick i Italiens tecken. Det blev mat från Italianissimo med en lyxig catering och så gott det var. Första gången jag faktiskt ätit italiensk mat.

Pastasallad, soltorkade tomater, oliver, mozzarella.

Lufttorkad skinka, lite ostar och så bröd med någon marmelad. (vet vad det heter på italienska men orkade inte skriva de italienska namnen)

Och till efterrätt blev det semifreddo som min syster hade gjort. Så himla gott.
Blev en trevlig dag och kväll. Vi hade väldigt tur med vädret det var relativt varmt men inget regn det kom lite på kvällen men inga större mängder.

Max i Xanders studentmössa.

Izabella i Xanders studentmössa.

Bild med mormor och morfar.

Syskonen Persson.❤️

En fin solnedgång på efter en lyckad dag. Vi var nog hemma runt tolvtiden och dagen efter var det dags för förhandling i förvaltningsrätten.
Nu är det fyra år till nästa student då min systers bonusson tar studenten. Och ett år senare är det Izabellas tur. Nu kan man pusta ut lite.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Eftersom det är så sent så bloggar jag om Xanders student och förhandlingen i veckan.

Helt otroligt att vi redan är i mitten av juni. Det är midsommar nästa helg och då går vi mot mörkare tider igen. Vansinnigt att det har varit så trist och kallt väder hela veckan. Får hoppas att  sommaren kommer igång snart.
Inte ett steg närmre något jobb heller och alfakassan ger inte  så mycket pengar heller.
Jag hoppades när jag började att blogga här att det skulle i alla fall ge mig lite inkomst men icke då.
Jag verkar inte vara den som kan använda något som inkomst eftersom jag har ett sådant skitliv. Att få sin dotter omhändertagen är det värsta jag varit med om. Att inte kunna få ett sketet jobb inom någonting. Jag har alltid varit intresserad av att skriva och skrev mycket när jag var yngre. Var mycket jag gav upp när jag träffade han jag är tillsammans med. Tror det var då mitt  liv tog en vändning. Men jag ska inte gå in på det för jag vet att folk som inte vill mig väl läser här.
Jag vill bara få ett bättre liv och jag vet inte var jag ska börja. Jag vill ha tillbaka min dotter, få den hjälp som vi blev lovade innan hon blev familjehemsplacerad.

Jag ber till universum varje dag och önskar att min dotter ska komma hem.
Hon kommer ju så klart gå kvar på sin skola där hon går nu och hon kommer få fortsätta att rida.
Jag fortsätter söka jobb. Förr eller senare så dyker det upp någon arbetsgivare som vill ge mig en anställning. hade hoppats på ett mirakel att min chef från mitt senaste jobb hade ringt och sa att de vill ha mig. Men jag tror inte på sådant för det händer inte mig.
Hade mirakel hänt så skulle I varit hemma nu eller att förvaltningsrätten ska döma till vår fördel.
Dessutom behöver jag ett jobb för jag blir galen att sitta här dag ut och dag in….

Kommer snart bli galen.

På återseende. Ci vediamo ciao/Louise

Så var vi här igen.

Ännu en vecka är över och imorgon är det dagen med stort D för Xander. Han tar studenten. I kväll är han hos mina föräldrar och ska sova där i natt för att träffa sina klasskompisar imorgon förmiddag.
I fredags tog jag bussen till Löddeköpinge för att få hjälp med att transportera drickan till mina föräldrar där vi ska ha mottagningen.
Vi  var in en snabbis till Willys där Xander jobbar och jag fick höra massor av beröm om honom från hans kollegor. Det gör en mamma glad.

Min fine pojke.

Imorgon får jag äntligen träffa min älskade dotter igen och det ska bli så skönt. Hennes farmor och farfar samt pappa ska också träffa henne på utspringet. Det är helt okej med socialtjänsten då hon sträckt ut en hand till sin pappa att de ska ses med farmor och farfar och mig någon dag på Emporia men nu får det bli som det blir. Kommer kanske bli konstigt men vi får se det ska nog gå bra.

Finaste hjärtat.

Denna vecka har det väl inte hänt så värst mycket tycker jag. Kunde äntligen betala hyran i fredags vilket kändes skönt.

I veckan som kommer är det dags för förhandling. På tisdag kl.13-15 ska det ske i förvaltningsrätten och jag hoppas verkligen att våra advokater gör ett bra jobb. Socialtjänsten har gjort fel från början till slut. Absolut sista utvägen efter alla instanser som ska ha prövats är familjehem. De dömde oss innan vi ens fått prova på intensiv familjebehandling och sen hade vi kunnat även ha kontaktfamilj där hon kunde åkt varannan helg. De hade kunnat lösa det på så många sätt innan de placerade henne i familjehemmet.
Jag ber till de högre makterna att vi ska få hem Izabella. Hon hör hemma hos mig, sin mamma och med katterna.

Nu är det dags att göra sig klar för sängen. Ska upp relativt tidigt imorgon.
Får hoppas på bra sömn inatt.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Så var vi inne i junimånad. 

Om en vecka tar Xander studenten. Helt galet. Jag måste köpa dricka nu i veckan som kommer. Tur jag har pengar undansatta till detta.
Vi ligger efter  med hyran men har fixat att den blivit uppskjuten.
Jag fick besked av Alfa-kassan att jag är beviljad ersättning från dem. Men har inte fått det utbetalningen än  men kommer väl förmodligen att få det nu i veckan som kommer och då kan vi äntligen betala hyran.
Jag hade värsta paniken och frågade om mina föräldrar kunde lägga ut men det kunde de inte tyvärr. Men det löste ju sig ändå vilket fick mig att känna att jag fick hjälp från högre makter.

/Bild lånad från Google//

Det blev inga förhandlingar denna veckan då sambons advokat inte mådde så jättebra. Det blev ändrat till förra veckan och sen denna veckan. Så förhandlingen tredje gången gillt dagen efter Xanders student.
Så förbannat irriterande.

Veckan som kommer…vet inte vad som kommer att hända alls. Tror jag inte har så mycket för mig. Jag ska i alla fall tvätta en hel del.

Hittade en konsert från 1981 med Queen så jag antar att jag ska kolla på den på Disney plus.
I fredags såg jag på Önskan och jag som älskar Disney tyckte den var jättebra. Kollade på den på svenska. Gillade inte Peter Jöbacks roll.
Sen såg jag att Moana 2 ska komma i höst/vinter.
Kollade på Day after tomorrow i fredags också.

Jag ska börja göra mig klar för sängen nu. Har sovit som en kratta inatt. Det var sjukt varmt och ingen vind inatt.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Ännu en dag  är över men även en vecka. 

Vad har hänt här då?
Jag hade redovisning i måndags och det gick nog ganska bra. Inte för att jag kommer få reda på det.
Min lärare kommer att skicka en inbjudan om vägledning till mig som de alltid gör när man är underkänd på VFUn.
De behöver ju inte anstränga sig för jag hoppade av utbildningen från i  tisdags och ringde eller ja försökte ringa arbetsförmedlingen.
Men det var hopplöst så jag mejlade dem. Sen fixade jag alfakassan men jag kunde inte fylla i mitt första kassakort. Ska göra det imorgon på förmiddagen innan vi ska till förvaltningsrätten.

I torsdags var jag hos tandläkaren och jag trodde de skulle ge upp mitt i allt. I en timme låg jag i tandläkarstolen och till sist fick de ut mögtanden.
Och ja det var en riktigt mögtand som var så svår att få ut. I några dagar har jag haft ont i flabben men nu börjar det gå över. Ska bli skönt att bli helt återställd.
Får se när jag ska till tandis nästa gång.

Denna bild ska jag förstora för jag tycker att den är så fin.

Nästa vecka är det  ju först förhandling och sen på lördag är det födelsedagskalas hos mitt kusinbarn. Hon fyllde 20 igår.
Sen är det tre veckors väntetid och kommer beslutet på X studentdag och det är negativt så kommer jag klistra på en mask. Och sen bryta ihop när jag kommer hem.
Så ni få som läser här. Håll era tummar imorgon och sen att vi vinner detta.

På återseende. Ci vediamo ciao/Louise

Dagarna och veckorna går så himla snabbt.

Näst sista veckan har avslutats och det var en vecka med bara fyra dagar.
Dock bara tre dagar för mig för jag mådde så sjukt dåligt på måndagen och trodde jag skulle spy så jag fick sjuka mig.
Då fixade jag två av mina uppgifter av tre så de är klara. Den ena är redan inskickad och den andra ska jag skicka in imorgon eller på tisdag. I veckan ska jag skriva den tredje som ska in på söndag nästa vecka. Har redan börjat nu i helgen men jag vet inte hur jag ska utforma det på ett bra sätt. Ska ju ha en massa referenser i texten. Men jag ska nog få in den också.
Tänk att det är sista veckan som kommer på min VFU och  sen är 18 dagar över. På ett sätt är det ju skönt men på ett annat sätt kommer det vara tråkigt att behöva säga hej då för denna gång.

Börjar få sådan ångest också då min lärare kommer på tisdag och vi ska ha trepartssamtal. Är så orolig att jag inte ska klara denna VFUn. Jag kämpar och jag vet vilken sorts pedagog jag vill vara. Jag tror att min anställning i Lund har fått mig att ta plats på min förskola och att jag känner mig trygg där.
Jag är omtyckt av barnen och det är ett stort plus.

Nu ska jag ta hand om den sista disken och hänga tvätt sen är det dags för sängen.
Imorgon börjar dag 15 av18 av VFUn. Håll tummarna att jag blir Godkänd. Har varken ork eller lust för omtentamen.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Vecka två av VFU är avklarad.

Det är söndag igen och jag har avslutat andra veckan av min VFU.
Jag känner mig ganska varm i kläderna nu och jag tror att jag kommer bli ännu varmare nu de sista 8 dagarna.
Denna vecka hade jag min undervisning och jag hade en sagosamling med flanosaga med fem barn som älskar sagor. Jag berättade om den lilla. lilla gumman för dem och filmade min undervisning.  Nu ska jag bara skriva rent min planering och skicka den till VFUportalen.

Vi som jobbar på förskola kan ju sagan men även vi som växt upp med Elsa Beskows sagor.
I veckan ska jag även skriva klart mitt dilemma som ska in på onsdag om två veckor. Och så ska jag skriva min individuella skrivelse om professionsutveckling.

Annars idag har jag varit och köpt skor då jag behövde nya gympaskor.
Köpte två par. Ett par vita sketchers och ett par andra skor som var 30% off.
Igår köpte sonen sin första bil och nu väntar jag på att han ska komma hem så jag kan gå och lägga mig.
Mannen är ute och eldar som vanligt.

Men nu ska jag hänga tvätt och sen är det dags att sova.
Dag 11 av 18 på VFU börjar om några timmar.
Blir bara fyra dagar denna vecka och även veckan därpå.

På återseende. Ci vediamo ciao/Louise

Ja vad mer ska jag säga. Jag är så förbannat trött på att skicka in jobbansökningar och sen få tillbaka  “Tack för din ansökan som förskollärare /barnskötare/pedagog men vi går inte vidare med dig i denna rekryteringen”.
Spelar ingen roll om jag söker till något av dem jag får ändå inte chansen att komma på intervju. Jag anser att detta är diskriminering. Jag är utbildad barnskötare liksom och dessutom så har jag många års erfarenhet även om mitt CV inte är så himla imponerande.

Jag kan ju inte direkt sätta mig och säga till arbetsgivarna när jag är på intervju att de ska anställa mig eller skriva det i mina ansökningar att jag måste ha ett jobb. Men jag är också en människa och jag måste också ha ett jobb för även jag har en hyra att betala, el som måste hållas igång men även internet  för att jag använder det i mina studier och söka jobb men även jag måste äta dagligen. Hur ska jag kunna göra detta om jag inte blir anställd någonstans?
Jag har ibland bara sådan lust att ta bort sociala medier för att slippa se alla som åker på semester, köper hund, skriver hur de älskar sitt jobb etc.
Jag avskyr att gå hemma, jag hatar att jämt behöva vända och vrida på varenda liten krona vi har för att det ska gå ihop.
Nu kommer jag ju från och med i mitten av april få CSN men sen då?

Hade hoppats på lite inkomst på bloggen men jag är ingen influenser och har inget intressant att skriva. Har en liten skara följare. Jag har inte många barn. Har snarare förlorat ett barn till socialtjänsten och ett har flyttat ut. Jag har inget intressant att skriva trots att jag har skallen full. Jag tycker inte om att provocera folk som många bloggerskor gjorde på sin tid.
Jag älskar att skriva och har gjort det sedan barnsben men att nå ut och få fler läsare och en större blogg är svårt. Jag är inte intresserad av smink, mode, inredning eller träning.
Hade jag haft råd hade jag börjat rida, men då hade jag behövt gå ner i vikt först och hade jag haft råd med hund hade jag kanske fått motivationen(helt säkert) att börja promenera och gå ner i vikt. Nej jag tycker inte synd om mig själv och jag har inte någon offerkofta men man ska inte döma någon förrän man gått en mil i dennes skor.
Jag har tappat livsgnistan och detta gjorde jag när de tog Izabella ifrån mig.

Nu ska jag sluta gnälla. Imorgon ska jag få träffa mina kursare igen då vi ska ha föreläsning om VFU och sen på eftermiddagen ska jag träffa min lärare. Hoppas jag får chansen att träffa på E min förra kollega som också är VFUlärare.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise